Indien - kontrasternas land.

Pingviner på flyplatsen i Goa; En cykeltur på den nästan folktomma, milslånga stranden; Kallt som en försommardag inomhus och varmt som en ångbastu utomhus; Fantastisk färgprakt och estetik också bland de fattigaste; Skratt och vänlighet där man förvantar sig det motsatta; En Jazzklubb med New York känsla på en mörk, svårtillgänglig bakgata; Mat som får dig att le inombords i den enklaste restaurangen; Boende på gatan strax utanför den hypermoderna skyskrapan.
Igenting och allt är lätt i Indien.

Hur ska vi bo i denna stad, Mumbai, som är en blandning av allt nytt och allt gammalt, allt dåligt och allt bra?

Vi har sett fler lägenheter i Mumbai än i Stockholm. Ska vi bo hypermodernt med storstadskänsla eller engelskkontinentalt med mycket atmosfär? Finns fantastiska bostäder i båda katergorier. Vi valde det förra. Som villaboende förortsfamilj med halvvuxna barn tyckter vi att det är dags att prova något helt annat. STORstadsboende. OM allt går som det ska flyttar vi i slutet av sommaren in på 22:a våningen i en utav Indiens högsta skyskrapor (60 våningar). Byggnaderna kallas i Mumbai, utan egentlig darr på rösten, "the twin Towers".
Ta en titt på http://www.theimperial.in/flash.html.
Spännande.

Hemma i Sverige igen med en dag av försommarkänsla slogs jag av att vi har utomhus ofta alldeles naturligt den svala värme som de exotiska ländernas lyxhotell betalar miljarbelopp för att kunda fläkta fram åt sina gäster. Gäster som i sin tur betalat dyra pengar för att komma till värmen.

Jag ler åt det absurda.

Katarina